Livet
Har alltid känt att min syskon betyder något alldeles extra för mig. Känner det än mer nu. En familj kan splittras pga en skillsmässa och plötsligt ser inte livet lika ut för någon. Men livet går vidare och man anpassar sig till det nya. Föräldrarna går åt var sitt håll och det blir som det blir.
Men syskonen finns alltid kvar. För varandra. Man vet liksom att man har någon som alltid bryr sig.
Så plötsligt blir man varse att allt är skört. Man kan inte ta något för givet.
Stanna upp ett tag - speciellt nu - och tänk efter vad du har i livet - här och nu.
Gläds åt det du har och det som finns och händer runt om dig. Tänk om du alldeles för sent kommer på att du nog har haft ett bra liv och inte har hunnit njuta av det på vägen.
Lev ditt liv idag - imorgon kan det vara för sent.
puss
Men syskonen finns alltid kvar. För varandra. Man vet liksom att man har någon som alltid bryr sig.
Så plötsligt blir man varse att allt är skört. Man kan inte ta något för givet.
Stanna upp ett tag - speciellt nu - och tänk efter vad du har i livet - här och nu.
Gläds åt det du har och det som finns och händer runt om dig. Tänk om du alldeles för sent kommer på att du nog har haft ett bra liv och inte har hunnit njuta av det på vägen.
Lev ditt liv idag - imorgon kan det vara för sent.
puss
Dags för helg!
Ja, nu ska det bli skönt med helg. Lite tungt nu faktiskt....
Känner att jag inte riktigt vet varför, men...
Så då lyssnar man på kroppens signaler och drar åt handbromsen lite.
Inhandlade en ny bok i veckan - Mindfulness. Just vad jag behöver nu tänkte jag.
Men det är en tanke jag haft ganska länge. Att det är så viktigt att man stannar upp och hinner tänka på livet och det man gör - och hur man mår, och så...
Ibland känner man plötsligt att tiden sprungit iväg och att man inte riktigt känner att man tog vara på den.
Tex när jag var sjukskriven - 8 veckor eller hur läng det nu var...
Då tänkte jag att -oj, det är ju en hel evighet som man är hemma då. Helt plötsligt var tiden över och dags att arbeta igen. Ja ha. Vad gjorde jag av den tiden - förutom att vara hemma och vara handikappad ??
Något vettigt borde man ju passa på att göra när man ändå är hemma....
Kanske man tänker så - om mindfulness - bara för att man har passerat 40-strecket. Och det har gått upp för en att man har levt halva livet redan. Och vad har jag gjort av mitt halva liv ?
Vi har fått en fantastisk gåva - ett liv. Då tycker man ju att man ska leva det på ett sätt så att man känner att man är nöjd och har gjort de rätta valen när man börjar bli klar med detta liv. När det börjar bli dags - då vill jag inte se tillbaka på mitt liv och vara kritisk och undra - varför gjorde jag inte det, eller så ????
Det är en av anledningarna till att jag har valt att jobba lite mindre. Jag tar mitt eget ansvar och ser till att jag mår bättre genom att arbeta lagom mycket.
Och mitt i livet som jag är - fyller sonen 16 år. Shit ! Nu får han också börja övningsköra....
Nu behöver vi inte undra hur vi ska få tiden att gå, inte !
Tur att han liksom övningskör själv så att säga, när han kör sin A-traktor. Mycket körvana därigenom.
Så nu har vi då 2 barn att köra med. Och egentligen är det ganska skönt att slippa köra när man ska någonstans.
Nä - nu måste jag kolla till tårtbotten i ugnen puss på er !
Känner att jag inte riktigt vet varför, men...
Så då lyssnar man på kroppens signaler och drar åt handbromsen lite.
Inhandlade en ny bok i veckan - Mindfulness. Just vad jag behöver nu tänkte jag.
Men det är en tanke jag haft ganska länge. Att det är så viktigt att man stannar upp och hinner tänka på livet och det man gör - och hur man mår, och så...
Ibland känner man plötsligt att tiden sprungit iväg och att man inte riktigt känner att man tog vara på den.
Tex när jag var sjukskriven - 8 veckor eller hur läng det nu var...
Då tänkte jag att -oj, det är ju en hel evighet som man är hemma då. Helt plötsligt var tiden över och dags att arbeta igen. Ja ha. Vad gjorde jag av den tiden - förutom att vara hemma och vara handikappad ??
Något vettigt borde man ju passa på att göra när man ändå är hemma....
Kanske man tänker så - om mindfulness - bara för att man har passerat 40-strecket. Och det har gått upp för en att man har levt halva livet redan. Och vad har jag gjort av mitt halva liv ?
Vi har fått en fantastisk gåva - ett liv. Då tycker man ju att man ska leva det på ett sätt så att man känner att man är nöjd och har gjort de rätta valen när man börjar bli klar med detta liv. När det börjar bli dags - då vill jag inte se tillbaka på mitt liv och vara kritisk och undra - varför gjorde jag inte det, eller så ????
Det är en av anledningarna till att jag har valt att jobba lite mindre. Jag tar mitt eget ansvar och ser till att jag mår bättre genom att arbeta lagom mycket.
Och mitt i livet som jag är - fyller sonen 16 år. Shit ! Nu får han också börja övningsköra....
Nu behöver vi inte undra hur vi ska få tiden att gå, inte !
Tur att han liksom övningskör själv så att säga, när han kör sin A-traktor. Mycket körvana därigenom.
Så nu har vi då 2 barn att köra med. Och egentligen är det ganska skönt att slippa köra när man ska någonstans.
Nä - nu måste jag kolla till tårtbotten i ugnen puss på er !
RM-helgen i Kristianstad (Skåne!)
Ja, vi började vår resa söderut onsdag morgon - tidigt!
Tågets avgångstid var 06.58 från Hudiksvalls station. Hade inställt mig på en resa som skulle ta hela onsdagen. Så blev det inte alls! Positivt var att eftersom vi bytte tåg i Stockholm och bara hann inhandla lite lunch att ta med på nästa tåg - så gick tiden ganska fort.
När vi landade så småningom i Kristianstad väntade där två supertrevliga Kristianstads-bor som hade ordnat en minibuss till oss att förfoga över under vår vistelse i deras Kommun. Hur bra är inte det?
Efter en liten mini guidnings-tur i den staden gick vår resa vidare till Åhus där vi skulle bo och där tävlingarna också skulle gå av stapeln.
Vi hittade till Sandsnäckans bed&breakfast och checkade in där. Det visade sig att ägarinnan där var en mycket trevlig äldre dam somfick oss att känna oss mycket välkomna. Det visade sig också att vi var de enda denna helg som skulle sova där så vi huserade fritt där hos henne. Mycket trevligt blev det.
Små rum med två sängar i varje. Gemensamma toaletter (3 St.) och allrum i källaren med soffor och tv.
Dagen Torsdag bestod av SHOPPING!
Vi har alla en betydligt tyngre och större packning hem än när vi kom. Men så visade det sig då att detta Kristianstad är en shopping-stad. En mysig stad med fina caféer och torg och allt som hör till.
Stackars Carl-Gunnar Boman från Ludvika - vår trogne vän - agerade vår chaufför inder denna helg. Han var väl så måttligt glad åt denna Torsdag. Vi kom in till stan strax innan 10.00 då affärerna öppnar och vi lämnade staden kl. 17.30. Och Boman själv tycker inte om att gå i affärer.
Vi hämtade upp Thai-mat från en vagn innan vi for tillbaka till Sandsnäckan och åt denna måltid tillsammans.
Och kvällen avslutades med lite soft tv-tittande och lite peppning och prat inför tävlingarna nästkommande dag.
Fredagen började med utcheckning på Sandsnäckan för att byta boende under den sista natten. Frukost och ihopplockning
Så dags för RM i terräng-löpning! I min åldersklass fanns 6 deltagare och vi var då tre från Hudiksvalls Kommun. Med min nuvarande löp-form var det bara att ställa in sig på att komma på den sista sjätte platsen. När jag gått in med det lilla kravet att endast ta mig i mål så kände jag mig mycket mindre nervös och olustig. Hittade ett bra sätt att klara av denna jobbig mentala bit som det ändå lätt blir när man ska tävla.
När starten gick hade jag bestämt mig för att hålla en rygg - som jag vet att jag springer ganska lika som. Men alla löpare drog iväg och det gjorde även min "rygg". Jag kände redan efter 500 meter att jag började flåsa och det gick alldeles för fort. Men så småningom saktade hon in lite och det började kännas bättre tempo. Men då var jag ju redan slut.
Denna 5 km. slinga bestod av två varv på en 2.5 km runda. Och under andra varvet började jag känna mig väldigt ensam i spåret. Jag hade visserligen sprungit om min "rygg" (men hon var inte i min åldersklass så...) men jag upplevde att massor hade dragit iväg och sen hade det kommit många och sprungit om mig också. Jag trodde att det gick sämre än det gjorde.
När jag väl kom i mål så ser jag strax efter mig att en tjej i min klass kommer in efter mig. JA! lycklig blev jag som slagit en löpare.
Sen vänder vi oss om och ser att det kommer ännu en. Och ganska långt efter kommer den sjätte löparen i min klass. Jag inser snart att jag kommit på pallen!!!!
Lyckliga jag. Jag hade överträffat alla mina förväntningar.. Vilken härlig känsla.
Och framför allt. Vi från Hudiksvalls Kommun tog alltså både guld,sliver och brons i vår klass. Härligt!
Efter en härlig prisutdelning väntade incheckning på hotellet som ligger vid stranden i Åhus. Det ligger precis bredvid huset där vi senare på kvällen skulle gå på kamratmiddagen.
Vi hann bara piffa till oss och köra vår traditionella lek med tillhörande prisutdelning så var det dags för kamratfesten.
God mat: förrätt - åltartar på kavring varmrätt - Entrecote, kyckling, varmrökt lax, sås massor med olika jättegoda grönsaker och klyftpotatis. Efterrätt - kaffe med liten chokladbit (så läcker att det slank med två st)
Underhållning i form av trolleri och musik av en DJ. Ingen levande musik - till Ingelas förtret.
Musiken leder ju oftast till dans och när styrdansen drog igång som värst så drog jag mig tillbaka till mitt, Ingelas och Monicas trippelrum (som var jättestort - och hur bra som helst). Jag fick en lugn och skön stund med lite chatt med min älskade, lite tv och allmänt superskönt.
De andra droppade in med jämna mellanrum och trots att det inte var stafett under lördagen så blev det en ganska lugn kväll och inte alls för sent.
Söndagen avslutades så - i Åhus - med en mat-vandring. Alltså en promenad med stationer att smaka olika saker som hör till och har bakats på orten.
Mycket goda saker. Handgjord choklad-pralin, Äppel-must, knäckebröd 2 sorter - mineralvatten från orten, kryddad grillad korv osv.
Under denna helg har vi också blivit överösta med olika små present-rtiklar från Kristianstad Kommun och från deras personal-klubb: Karisma. Det har varit mycket trevligt.
Summeringen av helgen.
Vi har fått. Ja - allt.
Presenter, upplevelser, tävlingskonkurrens, ny vetskap - om saker från orten. Bla Absolut-fabriken
Och framförallt! Vi har fått umgås. Vi har otroligt mysigt tillsammans och det är alltid ett nöje att få uppleva saker och resa på dessa tävlingar med de här underbara människorna.
Tack Maj, Inga-Britt, Ingela, Monica, Mika, Katarina och tusen tack Boman för att du utsätter dig för vårt gäng !
Tack alla för en superhärlig helg. <3
Ps. Jag sitter fortfarande på tåget - och har hoppat på fel tåg så jag vet ju inte ännu om vi kommer hem samtidigt. Men det ordnar sig nog. Har inte blivit avkastad ännu........
Tågets avgångstid var 06.58 från Hudiksvalls station. Hade inställt mig på en resa som skulle ta hela onsdagen. Så blev det inte alls! Positivt var att eftersom vi bytte tåg i Stockholm och bara hann inhandla lite lunch att ta med på nästa tåg - så gick tiden ganska fort.
När vi landade så småningom i Kristianstad väntade där två supertrevliga Kristianstads-bor som hade ordnat en minibuss till oss att förfoga över under vår vistelse i deras Kommun. Hur bra är inte det?
Efter en liten mini guidnings-tur i den staden gick vår resa vidare till Åhus där vi skulle bo och där tävlingarna också skulle gå av stapeln.
Vi hittade till Sandsnäckans bed&breakfast och checkade in där. Det visade sig att ägarinnan där var en mycket trevlig äldre dam somfick oss att känna oss mycket välkomna. Det visade sig också att vi var de enda denna helg som skulle sova där så vi huserade fritt där hos henne. Mycket trevligt blev det.
Små rum med två sängar i varje. Gemensamma toaletter (3 St.) och allrum i källaren med soffor och tv.
Dagen Torsdag bestod av SHOPPING!
Vi har alla en betydligt tyngre och större packning hem än när vi kom. Men så visade det sig då att detta Kristianstad är en shopping-stad. En mysig stad med fina caféer och torg och allt som hör till.
Stackars Carl-Gunnar Boman från Ludvika - vår trogne vän - agerade vår chaufför inder denna helg. Han var väl så måttligt glad åt denna Torsdag. Vi kom in till stan strax innan 10.00 då affärerna öppnar och vi lämnade staden kl. 17.30. Och Boman själv tycker inte om att gå i affärer.
Vi hämtade upp Thai-mat från en vagn innan vi for tillbaka till Sandsnäckan och åt denna måltid tillsammans.
Och kvällen avslutades med lite soft tv-tittande och lite peppning och prat inför tävlingarna nästkommande dag.
Fredagen började med utcheckning på Sandsnäckan för att byta boende under den sista natten. Frukost och ihopplockning
Så dags för RM i terräng-löpning! I min åldersklass fanns 6 deltagare och vi var då tre från Hudiksvalls Kommun. Med min nuvarande löp-form var det bara att ställa in sig på att komma på den sista sjätte platsen. När jag gått in med det lilla kravet att endast ta mig i mål så kände jag mig mycket mindre nervös och olustig. Hittade ett bra sätt att klara av denna jobbig mentala bit som det ändå lätt blir när man ska tävla.
När starten gick hade jag bestämt mig för att hålla en rygg - som jag vet att jag springer ganska lika som. Men alla löpare drog iväg och det gjorde även min "rygg". Jag kände redan efter 500 meter att jag började flåsa och det gick alldeles för fort. Men så småningom saktade hon in lite och det började kännas bättre tempo. Men då var jag ju redan slut.
Denna 5 km. slinga bestod av två varv på en 2.5 km runda. Och under andra varvet började jag känna mig väldigt ensam i spåret. Jag hade visserligen sprungit om min "rygg" (men hon var inte i min åldersklass så...) men jag upplevde att massor hade dragit iväg och sen hade det kommit många och sprungit om mig också. Jag trodde att det gick sämre än det gjorde.
När jag väl kom i mål så ser jag strax efter mig att en tjej i min klass kommer in efter mig. JA! lycklig blev jag som slagit en löpare.
Sen vänder vi oss om och ser att det kommer ännu en. Och ganska långt efter kommer den sjätte löparen i min klass. Jag inser snart att jag kommit på pallen!!!!
Lyckliga jag. Jag hade överträffat alla mina förväntningar.. Vilken härlig känsla.
Och framför allt. Vi från Hudiksvalls Kommun tog alltså både guld,sliver och brons i vår klass. Härligt!
Efter en härlig prisutdelning väntade incheckning på hotellet som ligger vid stranden i Åhus. Det ligger precis bredvid huset där vi senare på kvällen skulle gå på kamratmiddagen.
Vi hann bara piffa till oss och köra vår traditionella lek med tillhörande prisutdelning så var det dags för kamratfesten.
God mat: förrätt - åltartar på kavring varmrätt - Entrecote, kyckling, varmrökt lax, sås massor med olika jättegoda grönsaker och klyftpotatis. Efterrätt - kaffe med liten chokladbit (så läcker att det slank med två st)
Underhållning i form av trolleri och musik av en DJ. Ingen levande musik - till Ingelas förtret.
Musiken leder ju oftast till dans och när styrdansen drog igång som värst så drog jag mig tillbaka till mitt, Ingelas och Monicas trippelrum (som var jättestort - och hur bra som helst). Jag fick en lugn och skön stund med lite chatt med min älskade, lite tv och allmänt superskönt.
De andra droppade in med jämna mellanrum och trots att det inte var stafett under lördagen så blev det en ganska lugn kväll och inte alls för sent.
Söndagen avslutades så - i Åhus - med en mat-vandring. Alltså en promenad med stationer att smaka olika saker som hör till och har bakats på orten.
Mycket goda saker. Handgjord choklad-pralin, Äppel-must, knäckebröd 2 sorter - mineralvatten från orten, kryddad grillad korv osv.
Under denna helg har vi också blivit överösta med olika små present-rtiklar från Kristianstad Kommun och från deras personal-klubb: Karisma. Det har varit mycket trevligt.
Summeringen av helgen.
Vi har fått. Ja - allt.
Presenter, upplevelser, tävlingskonkurrens, ny vetskap - om saker från orten. Bla Absolut-fabriken
Och framförallt! Vi har fått umgås. Vi har otroligt mysigt tillsammans och det är alltid ett nöje att få uppleva saker och resa på dessa tävlingar med de här underbara människorna.
Tack Maj, Inga-Britt, Ingela, Monica, Mika, Katarina och tusen tack Boman för att du utsätter dig för vårt gäng !
Tack alla för en superhärlig helg. <3
Ps. Jag sitter fortfarande på tåget - och har hoppat på fel tåg så jag vet ju inte ännu om vi kommer hem samtidigt. Men det ordnar sig nog. Har inte blivit avkastad ännu........
