Över hur ledare och föräldrar påverkar sina barn inom ungdomsidrotten !

Min son hade retur-match mot Strands div 2 lag i ungdomsfotbollen. Redan innan matchen börjat kände man atmosfären alldeles som en virvelvind. 

Efter bara 5-10 minuter hade humöret börjat ge sig till känna hos vissa spelare i Strand och ganska snart får domaren ge varnande ord till spelare.  Inom kort får denne spelare valet att antingen "ta ett kort" - eller att gå ut och "kyla av sig".    Denne spelare kommer senare in på planen igen då alltså.  (konstigt domslut - när andra spelare får kort....)

Föräldrar står på sidan och SKRIKER under matchen - om situationer de har synpunkter på,  men även vanliga "heja-rop".   

Helt OK att ropa och peppa spelare under match - men man måste väl ändå TÄNKA PÅ HUR MAN SKRIKER - när man skriker.  

Det får aldrig vara OK att skrika -BRA STRAND!   när en STRAND spelare gör en farlig "hög spark" så att motståndaren däckar på planen.   Skriker man så måste man SKÄMMAS.

Tyvärr händer det att spelare gör överträdelser på planen och då ska DOMAREN agera efter regelboken.   Inte hitta på egna regler.  Och domslut ska vara lika åt båda lagen.  
När man som förälder har en spelare på plan som gör en regelöverträdelse bör man prata om händelsen efter matchen - och låta ledare och domare sköta arbetet under matchen.   Eller ?

Och att ropa uppmuntrande ord till laget efter en incident som hade kunnat ge värre skador känns inte som riktigt genomtänkt.   Eller???

Inte roligt när man som förälder känner att stämningen runt fotbollsmatchen är så pass upprorisk så att man helst skulle vilja åka därifrån.

Sen vidare om man har synpunkter på hur divisionsspelet är organiserat kan man kanske vända sig till högre instanser - eller gilla läget.  Håller man sig till det som är rätt och bestämt så måste det vara helt ok att spela.
Man bör nog välja var man ska lägga sin energi  -  och framför allt tänka på hur och vad man säger inför och runt sina spelare.  Det går ganska fort tills man hör ungdomarna snacka sinsemellan  just de orden och synpunkterna de hört sina ledare sagt och tyckt.  Kanske det är bättre att ledare pratar utan att ungdomarna är med.  Kanske man ska tänka på vilka signaler man ger sina spelare.  Vill man att spelarna ska gå ut på planen redan upprörda över det andra lagets sammansättning ?  Med vilken inställning vill vi att våra spelare ska kliva ut på planen ?



Här är i alla fall två underbara spelare - en från vardera laget som kämpar om bollen.  Det komiska i detta är att under denna match skulle de vara bittra fiender - något år tillbaka i tiden spelade de under flera år i samma lag och har utvecklats som spelare tillsammans.  (Och inte bara i fotboll utan även innebandy - fortfarande i samma lag)

Ibland är det bara uselt - men som tur är så är det för det mesta det bästa som finns.  

Vilken tur man har som får underhållning av sina barn. <3 <3 <3

Puss!

Har glatt mig ganska länge faktiskt nu åt att få åka på denna match och kolla på landslaget när de spelar kval.  
En av mina favoritsysslor.
Och när blir man då jätteförkyld - jo just nu.

Har sett fram emot en härlig helg i Stockholm med goda vänner och förväntat mig bara myyys!

Just nu är det lite tungt.   Orkar inte ens jobba.  Inte träna.  Har knappt humöret uppe.   Hur ska det gå ?

Och till råga på allt ropar sonen på morgonen att han sovit över sista bussen innan skolan börjar......

Kan du skjutsa ?     (när bryr sig någon om att man som "mamma" är sjuk)

Vad säger man.......     Har jag någonsin sagt "Nej" ?   

Med en suck, kliver man ur sängen, fixar ihop håret, rafsar på sig några sunkiga kläder och hoppar in i bilen.
(och hoppas man inte blir stoppad av polisen när man inte ens borstat tänderna)

Och så har man gjort dagens goda gärning.   Ett positivt kom av det ändå. Då kunde jag ju gå in på affären och handla nässpray och Alvedon osv.      (i dessa sunkiga gröna kläder, och rosa foppatofflor)    

Vila får man göra när man kommer hem då.   

På återseende!   Puss