Ja sen sist har jag funderat och mycket har hänt.

Har märkt en sak hos mig själv. Söker nya utmaningar.  Nu när jag har gjort vissa saker blir man lite "van".  Och med vanor kommer inte det berömda ruset längre.

Åkte kortvasan häromdagen - men det var nära att det inte blev av.  Hade bestämt för ett år sedan att jag och syrran skulle åka den.   Snön kom ju sent denna vinter så mängden skidåkning hann ju aldrig bli så stor.  Jag fick inte ens ihop 20 mil.  Önskvärt om den siffran är lite större.  Det känns lite bätte att åka då.   Inte för att man inte klarar av att åka, men det går lite bättre.

Denna gång blev syrran tveksam för hon blev dålig veckorna innan.   Då kom tankarna - ska jag verkligen åka då?    Men hon blev bättre så det blev bestämt och planerat.    Men alldeles dagarna innan blev hon sämre och sade ifrån.   Då var det bara för mig att åka själv.  Tomas körde ju bilen så sällskap hade jag ju ändå.

Och hej och hå - vad det gick.  Tänk om jag inte hade åkt.....     Jag försökte att inte ha någon press på mig, för jag har lite väl jobbigt med pressen på prestation.   Målet var att komma till Mora innan 2h 30 min - Helst 2h och 15 min.

Jag kom i mål på 1h 59 min 44 sekunder !!!!      Trots vad jag trodde - taskig form.   

Då kom leendet och ruset.  Jag var så nöjd.  Hade medvetet inte tittat på GPS klockan under åkning för jag vill inte bli stressad.  

Skidorna var gudomliga - vallningen underbar - föret snabbt,  enligt GPS´n gick det 40 km/h i nerförsbackarna.
Det var lite väl fort ibland.

Men det känns liksom inte som någon prestation längre - a walk in the park.    Jag vill ha mer utmaning.  Nåt annat - nåt nytt.
Är grymt sugen på att testa åka öppet spår.  Inte vanliga vasaloppet - det har jag gjort.  Döden att stå i sista startled.  Öppet spår - för att undvika värsta trängseln.  I år var jag hur sugen som helst. 

Därför längtar jag grymt till i sommar när Maria och jag ska gå upp för Kebnekaise.  Mentala förberedelser har redan börjat.  Ny ryggsäck står förberedd och bara väntar - julklapp. Tack för det min älskade Tomas.

I sommar händer mycket.   Får sjåigt att få in allt.  Först - Kebnekaise - Sen Vasaloppsvandring med de kära som önskar följa med - Sen cykelvasan.

Viktigt med tid emellan dessa för läkning av sår osv.

Det är så underbart att ha något att se fram emot.   Jag hoppas alla människor ser till att krydda sina liv med upplevelser och vågar ge sig in i utmaningar som får dem att växa.

Livet kan vara underbart - om man bara vill....  <3<3<3